Media
Katarina Botwid hantverskstolkar ett kärl ifrån järnåldern som hon tidigare inte sett
Jag har funnit att hur enkla hushållskärl som helst kan vara gjorda med oerhörd skicklighet. I typologiska analyser inom arkeologin har man tidigare oftast tittat på var och när kärlet är gjort och kärlform. Men hur det är gjort, vilken tid det har tagit att göra det och med vilken skicklighet, har man tidigare inte bedömt,” säger Katarina Botwid, keramiker i grunden och nu disputerad i arkeologi vid Lunds universitet.
Läs om hantverksforskning i Hemslöjdens reportage..
Klicka på bilden för att läsa mer!
Katarina Botwid på Bokmässan 2016
Handens kunskap – ett kraftfullt verktyg för arkeologisk tolkning Katarina Botwid samtalar med Lunds universitets moderator Martin Degrell om den praktiska hantverkskunskapens relevans för artefaktstudier. Här får du i korthet reda på avhandlingens grundläggande innehåll i ett kortformat
Avhandlingen ser du under publikationer.
Katarina Botwid på Medeltidsveckan i Visby 2024
Under medeltidsveckan i Visby kunde en höra Katarina Botwid berätta om medeltidens allra minsta kärl, salvekruset. Salvekruset kunde vara gjort av både rödgods och stengods. Det kunde vara bränt på olika sätt. Om vägen från lerklump en så kallad klös över drejsivan och fram till bränningen i en saltugn presenterades under veckan för en underbar publik i Gotlands Fornsal. Lars Kruthof och Katarina Botwid gjorde en hantverkstolkning inför publik av ett större material och flera fynd. På fredagen samma vecka spelade vi in en kort film om en hantverkstolkning tillsammans, den här gången om flera olika typer av keramk. Arrangemanget var ett samarbete mellan Folkuniversitetet, Medeltidsveckan och Gotlands Museum.
EAA i Glasgow 2015 Katarina Botwid presenterar rekonstruktionen och användningen av den omtolkade figurinen från Pryssgården.
Figurinen från Pryssgården omtolkades efter de nya analyserna som utgick ifrån hantverkstolkningar och jämförelser av tuyèrer ifrån forna Danmark och även i bronssmältartraditioner i mindra asien i nutid. En zoomorf tuyère är på olika sätt lika exotisk i sin utformning och på EAA i Glasgow rekonstruerades även ljudet när användningen och blåsbälgarna tillsammas ger ett omisskännligt ljud. En tanke är att detta ntressanta föremål också sprider en ny kunskap. Att smälta och gjuta brons. Keramiken är väl utförd och hsten som jobbar en symbol för det nya. Det är självklart en tolkning men lika intressant för många arkeologer.
Katarina Botwid hantverskstolkar ett kärl ifrån järnåldern som hon tidigare inte sett
”Jag har funnit att hur enkla hushållskärl som helst kan vara gjorda med oerhörd skicklighet. I typologiska analyser inom arkeologin har man tidigare oftast tittat på var och när kärlet är gjort och kärlform. Men hur det är gjort, vilken tid det har tagit att göra det och med vilken skicklighet, har man tidigare inte bedömt,” säger Katarina Botwid, keramiker i grunden och nu disputerad i arkeologi vid Lunds universitet.
Metoden hantverkstolkning bygger på människans fysiska förmåga att prestera. Inom alla hantverk kan man se tre olika skicklighetsnivåer oavsett vilken tidsålder man rör sig i. Man kan hitta föremål gjorda av nybörjare, dugliga/skickliga hantverkare och till sist av superstjärnor. I hennes avhandling är handens kunskap eller den tysta kunskapen i centrum – en erfarenhetsbaserad kunskap tar på det här sättet plats inom arkeologin vilket leder till nya bedömningar av fynd, ny kunskap om konstnärsmaterial och ny kunskap om hur arbetets gång kan ha varit vid tidpunkten.
”Jag kan bedöma hantverksskickligheten, eftersom jag vet hur lång tid det tar att lära sig olika färdigheter. Man kan t ex genom att titta på fingeravtryck som är kvar på kärlen se att barn kunde vara skickliga keramiker. Det skulle ta ungefär tre år att komma upp till den skicklighetsnivån som vissa av deras kärl uppvisar,” säger Katarina Botwid.
”Att barn var skickliga keramiker på bronsåldern var något som förvånade mig och som mig veterligt inte är känt sedan tidigare,” fortsätter hon.
Katarina Botwid anser även att 95% av keramiken klarade sig i forntida bränningar och inte 50% som man tidigare trott när man inte utgått från erfarenhetsbaserad hantverkskunskap.
”Man ser det på den gedigna kunskap som keramiken vittnar om, vilket stämmer väl överens med att keramiken var livsviktig när människor började odla och blev bofasta och behövde förrådskärl och kokkärl.”
Att använda tyst kunskap som hantverksmetoden möjliggör gör att man som arkeolog ser med nya ögon ute i fält och i förrådsmagasin. Därför kan nya fyndkategorier som t ex hantverksmaterial, redskap och verktyg hittas.
Till exempel fann Katarina Botwid en oxidkrita från tiden kring Kristi födelse, som är det första dokumenterade fyndet av ett konstnärsmaterial som är tillverkat, bränt och format som en krita i Sverige. Kritan är av samma typ som Rembrandt ritade med.
– Att man använde oxidkritor redan på järnåldern visar att forntiden troligen varit mindre grå än vi tänker oss den, säger Katarina Botwid.
Text: Gisela Lindberg